Hästens anatomi

Hästens skelett

Figuren ger en översiktlig bild av hästens skelett som totalt har cirka 207 ingående ben. Skelettet har många olika funktioner; tillsammans med leder, muskler, senor och ligament bildar skelettet hästens rörelseapparat, det skyddar känsliga organ som nervsystemet, det är kroppens viktigaste mineralförråd och i skelettets hålrum bildas blodceller.

Skallen består av ett flertal olika ben. I figuren har endast överkäken och underkäken namngivits. Ryggkotpelaren indelas i olika typer av ryggkotor. I halsregionen finns sju stycken halskotor. Bröstryggen består av arton bröstkotor. Bakom bröstkotorna finns fem-sex ländkotor. Bakom sista ländkotan börjar korsbenet, vilket består av fem korskotor som är sammanvuxna till ett ben. Bakom korsbenet finns svanskotorna. Dessa fortsätter hela vägen ut i svansen, och antalet varierar mellan 15 och 21. Mot varje bröstkota ledar två revben, ett på var sida av bröstkorgen. Revbenen övergår nertill i brosk vilket fäster på bröstbenet, som är ett platt ben beläget i bröstkorgens botten.

Frambenet börjar uppifrån med bogbladet, vilket ledar i bogleden mot överarmsbenet. Det korta och kraftiga överarmsbenet ledar i sin tur i armbågsleden mot två olika ben, underarmsbenet och armbågsbenet. Dessa två är hos hästen sammanvuxna mitt på underarmen. Underarmsbenet slutar i karpalleden som är en led sammansatt av sju eller ibland åtta olika småben. Under karpalleden finns skenbenet. Detta ledar i kotleden mot kotbenet. I tådelen fortsätter kotbenet till kronleden där det ledar mot kronbenet. Detta ledar i sin tur i hovleden mot hovbenet.

Bakbenet börjar upptill med bäckenet. Detta är uppbyggt av ett par platta ben, som tillsammans bildar en gördel. Bäckenet ledar via korslederna mot ryggkotpelarens korsben. Bakbenet fortsätter från höftleden (lårleden) i det kraftiga lårbenet, som i knäleden ledar mot skankbenet. På knäledens framsida finns knäskålen. Skanken består av det stora skankbenet och det mindre vadbenet. Nedre änden av skankbenet ingår i hasleden, som är uppbyggd av flera olika småben. Nedanför hasleden börjar skenbenet. Skelettets anatomi under hasleden är lika på fram- och bakbenen.

Text och bild från Björn Sandgren: Hästens Anatomi, Svensk Travsport.
Redigering Göran Dalin, SLU. 2013-10-14

Hästens hov

Hoven är ytterst omgiven av vägghornet som består av olika hornlager som växer ut från kronvulsten i kronranden. Hovens undersida är täckt med ett mjukare horn, sulhornet. I strålen finns ett speciellt elastiskt horn som kallas strålhorn. Strålen har tillsammans med elastiska putan en stötdämpande funktion. På hovens baksida finns ballarna och mellan dessa ballgropen.

I hovens djupare delar ligger hovbenet. Hovbenets sida är parallell med vägghornet. Kronbenet ledar i hovleden mot hovbenet. På hovbenets undersida fäster djupa böjsenan. Mellan djupa böjsenan och strålbenet finns ett ledvätskefyllt hålrum, strålbensbursan. På hovbenets främre övre utskott fäster långa tåsträckarens sena. 

Hoven delas in i tre delar; tå-, sido- och traktdelarna. Hovens vägghorn bildar en hård och slitstark yttre del, bärranden. Denna består av ett yttre mörkfärgat vägghorn och ett inre ljusare horn som kallas vita linjen.
Innanför denna ses lamellranden vilken utgörs av horn som är ordnat i parallella lameller. I traktdelen bildar bärranden en vinkel inåt-framåt. Detta område kallas hörnstödet. Största delen av hovens undersida utgörs av sulan.
I hovens bakre mittre del finns den triangelformade strålen. Denna är på sidorna omgiven av sidostrålfårorna och i mitten delad av mittstrålfåran. Strålen övergår bakåt-uppåt i ballarna vars horn är tunt och mjukt.

Text och bild från Björn Sandgren: Hästens Anatomi, Svensk Travsport.
Redigering Göran Dalin, SLU. 2013-10-10

Tådelen utsätts för mycket stora belastningar när hästen travar eller galopperar i tävlingsfart. Benets nedre delar är därför uppbyggda med en välutvecklad sen- och ligamentapparat. Största delen av belastningen sker på benets baksida.

Från karpalledens baksida ner till kotsenbenen sträcker sig gaffelbandet. Detta fortsätter från kotsenbenen framåt - neråt i gaffelbandsgrenarna, en på insidan och en på utsidan. Dessa fäster sedan tillsammans med långa tåsträckaren på kot-, kron- och hovbenen. Lederna är på sidorna stabiliserade av sidoligament. Från kotledens bakkant till kronbenet sträcker sig det nedre gaffelbandet.

På skenbenets baksida ligger de två böjsenorna. Den djupa böjsenan har sitt ursprung i den djupa böjarmuskeln och slutar i sitt fäste på hovbenets undersida. Vid kotleden ligger djupa böjsenan tillsammans med ytliga böjsenan i kotsenskidan. Ytliga böjsenan har också sitt ursprung i en muskel högre upp på benets baksida och fäster på kot- och kronbenen. I kotledsområdet hålls dessa senor i läge av olika ligament. Ett av dessa är det tvärgående annularligamentet.

Text och bild från Björn Sandgren: Hästens Anatomi, Svensk Travsport.
Redigering Göran Dalin, SLU. 2013-10-10